Stalking deluxe

Igår var det dags för veckohandlingen på Citygross och när jag var på väg in för att få tag i en parkeringsskiva (man behöver en sådan och jag hade lånad bil) så upptäckte jag två alkisar på väg att ta ut pengar på bankomaten i entrén. Här snackar vi samarbete, den ene - den trolige ägaren till kortet - var piratfull och kunde inte stå utan att ta spjärn i taket med bägge händer i bankomatkuren, den andre var lite mer cowboyfull och hade således fortfarande styr på händerna.
Cowboyen var piratens händer - hans hantlangare helt enkelt.
Efter att ha fått tag i skivan gick jag ut i bilen, lämnade den och gick in igen.
Då mötte jag piraten stapplandes ut ur entrén med några hundringar i högsta hugg på väg mot äventyr i främmande länder såg det ut som... Systembolaget mitt emot var stängt så dit var han inte på väg... In i dimman!
Nåväl... vid kundkorgarna stod John Wayne (han gick och lät som denne) med en fräsch hundring som han höll upp i luften med vänstran, högran försökte gripa tag i en korg med mindre lyckat resultat. Till slut lyckades han dock kombinera hjärnhalvorna och stoppa ner sedeln i fickan - korgen var nu ett lätt objekt att få tag i.
En tanke väcktes i min uttråkade hjärna:
Undrar vad en sådan här herre i detta tillståndet ska handla åt åt sig själv+polaren?
Let's find out!
Först en promenad längs mittgången... Vad ska vi ha, vad ska vi ha? Majs! 2 för en tia! Ett klipp.
När John precis försiktigt lagt ner den andra burken majs så upptäcker han Ajvar! Oooh, ajvar som är så gott! En jätteburk ajvar blev det! Mmmm, gott, gott, gott!
Efter att passerat brödet, grönsakerna, köttdisken utan att visa något intresse för dessa konstiga varor var det dags för mejeridisken, ost var målet. Jag stod nu några meter ifrån honom och kollade påpassligt på färskpastan som fanns i disken intill.
Han la i en ost i korgen, frös till när han såg prisskylten och utropade för sig själv (och till alla som stod inom en tiometersradie): "Nä, det funkar inte!"
Aha, så han höll på att komponera någon slags meny inför kvällen? Intressant.
Han la tillbaka osten igen.
Därefter stapplade han raskt till smörhyllan och tog ett lättmargarin (20%) med olivsmak.
Ja, man ska ju tänka på figuren...
Släppte nu stalkingpositionen lite eftersom en ex. alkis (så som jag tolkade det) kom fram till honom, snackade lite, sa att han börjat se John mer och mer på bänken (John: "Men vi har kul!") och att han borde ta tag i livet igen.
John gick därefter ytterligare ett varv i kylavdelningen innan han beslutade sig för att han handlat nog för denna kväll.
Orkade inte följa efter på de tre sista avdelningarna; chark, frys samt bak men antar att han inte gjorde några storinköp.
Tror helt enkelt att han sparade resten av hundringen till morgondagens bravader.

Summa summarum, kvällens meny:
Majs
Ajvar
Lättmargarin oliv

Till efterrätt:
Skål!

Bon Apetit!

Hear, hear...

Stefan Lindqvist krönika i HD

Jävligt bra skrivet.

Nu ska skiten i!

Weeee...!

I helgen åker äntligen båten i böljan den blå, hej hå, hej hå, ljungman Mopsson.

Ja, om inget krånglar igen förstås. Kan avslöja att det växte rallarros i båten första gången jag såg den - fick en andel (1/3) i födelsedagspresang i maj och det är inte förrän nu den börjar bli sjöduglig.

Bara en liten liten detalj kvar, motorn går att starta (elstart givetvis) men det saknas en liten men ack så viktig detalj... den går inte att stoppa.
Inte kul att stoppa motorn med att rycka ut tändstiftskablarna, helst inte ute på böljan... den blå, hej hå, hej hå.

[Hela detta inlägget ska läsas med dragspelsmusik i bakgrunden, en tångruska på huvudet och en salt sill i munnen]

22,3%

Demokratin är fast förankrad här i landet. Vi respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna. Grumliga rasteorier har aldrig funnit fotfäste. Vi betraktar oss gärna som fördomsfria och toleranta.
Men så enkelt är det ändå inte. Fördomen behöver inte förankras i någon vederstygglig teori. Den har ett mycket enklare ursprung. Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret. Den är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser. Den är framför allt ett uttryck för okunnighet och rädsla. Okunnighet om andra människors särart, rädsla för att förlora en position, ett socialt privilegium, en förhandsrätt.
En människas hudfärg, ras, språk och födelseort har ju ingenting med mänskliga kvalitéer att göra. Att gradera människor med sådan måttstock står i bjärt kontrast till principen om människors lika värde. Men den är skamligt enkel att ta till för den som känner sig underlägsen - på arbetsplatsen, i sällskapslivet, i konkurrensen om flickan eller pojken .
Därför ligger fördomen alltid på lur, även i ett upplyst samhälle. Den kan blossaut i ett stickord, en obetänksam replik, en nedrighet i det lilla. Kanske menar den som handlar inte så illa. Men för den som träffas kan det riva upp sår som aldrig läks. De flesta av oss människor har ett behov att hävda oss gentemot andra. Och då står fördomen mot den avvikande - utlänningen, främlingen - till förfogande som en sista skans.

Citat: Olof Palme 25/12 1965.

Ibland var han inte dum, den där Palme, jag är på inget sätt sosse men orden han säger är stora.

Här kommer ett annat citat:

"— Vi är missförstådda. Hade vi haft vår valvaka här på en pizzeria om vi hade varit rasister?"

Suddar ut allt jag skrivit nedan och sväljer besvikelsen för tillfället. Postar kanske orden i morgon.

Tagetes på menyn

Man har planterat tagetes i blombäddarna runt omkring här på företaget.
Jag hatar tagetes.

Det är troligtvis för doften och det faktum att jag smakade på tagetes när jag var yngre. Vidrig doft och bara jag tänker på blomhelvetet så känner jag fortfarande smaken i munnen. Blä!

Eftersom jag är överdrivet nyfiken så hände det allt för ofta när jag var yngre att jag skulle smaka på diverse växter med blandat resultat. En gång fick t.ex. morsan åka till sjukhuset och hämta någon slags bedövningssalva för att jag tuggat på farmors prydnadschili som hon hade i fönstet. Jag bjöd lillebrorsan för säkerhets skull också...

En annan gång förväxlade jag anis med ...någonting liknande. Hundkex, odört eller vad det nu kan ha varit. Illamående samt kraftiga utslag blev resultatet.

Jag är glad att jag aldrig smakat på idegran, thuja har jag av någon anledning smakat...
http://sydsvenskan.se/sverige/article183792.ece

I min trädgård kommer det aldrig växa varken thuja eller tagetes. Inga idegranar heller. Man vet aldrig vad jag hittar på när jag är onykter.

*Prylkåt*

Var på Clas Ohlson igår och att besöka den affären i det tillstånd som jag var igår var fel, fel, fel. Jag var prylkåt.

Kom in innanför grindarna och hittade en grillvante i silikon, *Oh vill ha* sa prylhjärnan, jag bakar ju (faktiskt) en hel del och fin var den också. Titta! Teflonbakpapper! *Vill ha!*
Lyckades dock lägga band på mig själv.

5 meter senare står jag och fingrar på en Dremel-kopia, ni vet, en sån där miniborrmanskin man kan ha till allt möjligt. Lyfte upp tillbehörsasken med 250 små,små grejor mot ljuset. *MMMMFFFffff.... Vill haaa* Stopp och belägg! Hur ofta miniborrar jag?

Rakt över gången - hammare! Kommer på mig själv stå och vägandes 5 stycken olika hammarsorter i min hand, illa.

När jag upptäcker mig själv borta i elavdelningen fingrandes på en touchdimmer så vet jag att jag är helt fel på det, tar sakerna jag åkt dit för att handla och joggar maniskt mot kassan.

Att gå på Clas Ohlson när man uppenbarligen är prylkåt är som att gå och veckohandla när man är hungrig - det kan bara gå illa.
Denna gången lyckades jag dock lägga band på mig, jag är stolt (och har pengar kvar på kortet).

Finns det någon Betty Ford-klinik för prylomaniker?

Aj, aj, aj Kylarspray.

Deltog i en innebandyturnering i helgen där jag blev cross-checkad rätt rejält, smällen tog på ett revben och troligtvis har ett muskelfäste innanför gått av.
Det gör nu obeskrivbart ont när jag:

1) Skrattar
2) Nyser
3) Hostar
4) Vrider mig fel.

Resultatet blir att kroppen slår bakut och jag ligger och vrider mig i smärtor på golvet, ofta i kombination med att jag fortfarande ex. skrattar.

Kom på att jag liknar de svimmande getterna i följande filmsnutt:

Oj, jag är gammal...

Satt med mina arbetskamrater på lunchen och diskuterade, det visade sig att jag är äldre än jag tror...

När jag var liten fanns inte:

Reklam-TV: Vi hade tre kanaler - ettan, tvåan och... DR, dansk tv. Barnprogrammen bestod av dockteater från östblocket, fransk märklig sci-fi tecknat om blodomloppet (Det var en gång.../Il était un fois...), Dr Baltazar samt Gösta Linderholm som barnprogramsledare.

Text-TV... det fanns inte, det kom senare och var en stor grej. Man kunde spela bingo på TVn nämligen, läsa vitsar kunde man också.

Snabbmat - Ville man ha hamburgare så fick pappa åka till stan och handla i en korvkiosk, fredagsmiddagen framför tvn blev istället mammas "parisare" (Formfranska med en kladd köttfärs gratinerad i ugnen). McDonalds var ännu ett okänt koncept. Pizza var en stad i Italien. Kebab? Äääh, vad pratar du om? Kevad?

Microvågsugn: "Jo såhär är det, man stoppar in mat som är kall, vrider om vredet här till 2 minuter och *klick* man klickar på start såhär! Så, nu är det färdigt, känn! Maten är varm, tallriken kall, ugnen kall! Fantastiskt!"
Micron fanns inte när jag var liten, det var först i tonåren jag blev introducerad för uppfinningen hemma hos en kompis, det lät nästan som ovan.
Samma dag testade vi f.ö. gem, folie samt en av hans mammas fintallrikar med guldkant i micron, därefter spelade vi bingo och läste vitsar på Text-TVn, tallriksepisoden låtsades vi inte om.

IT: När jag gick på högstadiet lärde vi oss att skriva på skrivmaskin samt hade lektioner i ADB (Allmän databehandling). På gymnasiet hade jag visserligen Datorkunskap men det bestod i att jag fick lära mig programmera Pascal.
Internet fanns inte... alls.
Min första dator var en ZX Spectrum, den hade 16 färger och spelen läste man in med en vanlig kassettbandspelare. Min andra en Commodore 64 (med resetknapp, floppy och TFC III, slå det!), min tredje - tonårskärleken - var en Amiga 500 upphottad till AmigaOS 2.0! Om man skulle skicka filer fick man ta på sig jackan, hjälmen samt sätta sig på moppen och köra till grannbyn där polaren bodde för att kopiera disketter.

Mobiltelefon: Fanns inte, man ringde på hemtelefonen. Ville man ha tag i någon fick man: A. Cykla hem till kompisen i fråga och fråga om han var hemma B. Ringa honom på hemtelefonen om han bodde tillräckligt långt bort. C. Cykla runt på kända brottplatser (lilla leket, stora leket, kojan eller hos annan kompis) för att leta efter honom eller hitta spår (hans cykel). Allmän fjärrkommunikation mellan kompisar skedde med hög röst, inte SMS.
Vill påpeka att man kunde alla telefonnummer utantill, idag minns man knappt sitt eget.

Fy fan vad jag är gammal och gaggig...

Kaffefri dag...

Mådde allmänt konstigt igår, kändes som hjärtat spelade dödsmetall på dubbelkaggar så idag har jag beslutat mig för att se efter om det kan vara de senaste veckornas kraftiga intag av kaffe som kan vara boven i dramat. Kaffet här på avdelningen är svart, starkt och dricks i stora muggar, alltså inget mer av det under denna och - förhoppningsvis - de närmsta dagarna.

Progress chart:

09:00 Morgonfika, jag chocköppnar med en kopp te, Gråa Greven, jag är ingen tedrickare men ska försöka lära mig.
10:00 Oooh, vad jag är hungrig! ...redan... (Kaffet brukar dämpa hunger rätt effektivt.)
12:30 Börjar få hvdvrk typ uppe på fontanellen... Sneglar på den nybryggda lunchkannan men är stark och tar en kopp te.
13:30 Jag är förvirrad, så jäkla oskärpt! Snackade med en säljare om en offert och ville beställa "Äh, öööh, PP-plast tror jag, eller var det EPDM-gummi eller Teflon eller..." (För den som inte förstår så är det som att komma in på fruktavdelningen och inte vara säker på om man ska ha potatis, äpplen eller vindruvor i potatisgratängen)
14:30 *Tjött* Vill nanna... *zzzz*
23:30 Summerar dagen med att jag har varit förvånansvärt seg idag, antar att den psykologiska aspekten gör sitt också. Ny dag i morgon, hoppas jag är piggare då.

Dag 2
10:30 Fortfarande hvdvrk men känner mig faktiskt inte så slö idag...
21:00 Var duktig hela dagen men glömde bort experimentet då jag bjöd hem de andra båtdelägarna på möte hemma hos mig vid halv 8-tiden. Kom på mig själv då jag druckit en halv kopp.
End of field tests, over and out!