*Prylkåt*

Var på Clas Ohlson igår och att besöka den affären i det tillstånd som jag var igår var fel, fel, fel. Jag var prylkåt.

Kom in innanför grindarna och hittade en grillvante i silikon, *Oh vill ha* sa prylhjärnan, jag bakar ju (faktiskt) en hel del och fin var den också. Titta! Teflonbakpapper! *Vill ha!*
Lyckades dock lägga band på mig själv.

5 meter senare står jag och fingrar på en Dremel-kopia, ni vet, en sån där miniborrmanskin man kan ha till allt möjligt. Lyfte upp tillbehörsasken med 250 små,små grejor mot ljuset. *MMMMFFFffff.... Vill haaa* Stopp och belägg! Hur ofta miniborrar jag?

Rakt över gången - hammare! Kommer på mig själv stå och vägandes 5 stycken olika hammarsorter i min hand, illa.

När jag upptäcker mig själv borta i elavdelningen fingrandes på en touchdimmer så vet jag att jag är helt fel på det, tar sakerna jag åkt dit för att handla och joggar maniskt mot kassan.

Att gå på Clas Ohlson när man uppenbarligen är prylkåt är som att gå och veckohandla när man är hungrig - det kan bara gå illa.
Denna gången lyckades jag dock lägga band på mig, jag är stolt (och har pengar kvar på kortet).

Finns det någon Betty Ford-klinik för prylomaniker?