Inbrottsförsök i bilen....

Balle!

Var och joggade med polaren Danne ikväll. Fint väder, lagom lång sträcka och några söta tjejer att titta på när vi var färdiga. Gnhhh... (Daniel tittade inte, lovar, han är ju gift)

Hur som helst, när jag skulle skutta in i bilen efter vi snackat ner vår puls så upptäckte jag en, två fina bulor runt dörren vid förarsidan.

Gren som ramlat ner? Nej, inga träd runtomkring.
Djur på taket? Nope, bara om djuret använt kofot eller liknande.

Märke i karmen när jag öppnade dörren...

Kådden!

Blir till att polisanmäla skitet i morgon - vad nu det hjälper. Polisen brukar ju vara jäkligt behjälpliga i sådana här ärenden... . . . . .

Jaja, inget stals i alla fall, får kanske "skylla" mig själv lite eftersom jag lät min nya fina ryggsäck med mobil, plånbok och nycklar ligga i framsätet ovanpå mina skor och kläder.

Läxan som lärdes:
Töm bilen annars gör tjuven det. Eller försöker i alla fall.

En sak blir lätt att nämna: "När hände det?" Jo - mellan 20:07:00 och 20:33:37!
(Allt enligt min finfina löparklocka med logg)

Lost

Förlorade den där intensiva budgivningen på det där drömhuset i kulturkvarteret som är precis lagom stort, nyrenoverat, har ekkök, jacuzzi och givetvis pool.

Attans.

Men jag är int' bitter utan spanar redan vidare på ett hus i byn istället, med renoveringsbehov samt visning på måndag redan.

Wish me god lök...

Finns i sjön

Ja, båten alltså. Och annat.

I söndags kväll sjösatte vi äntligen Tummelisa, 1 år och 4 månader sedan införskaffningen. Den har visserligen legat i plurret en gång tidigare men det räknas inte riktigt.

Och snacka om att den har varit otursförföljd, här kommer ett urval:

När kusinen och hans kompis körde hem båten tappade man ett hjul på släpet vilket innebar att båt+släp hakades av från bilen och fortsatte längs vägen en bra bit innan det tog stopp. Ekipaget var visst millimetrarna från att frontalkrocka med två mötande bilar.

När vi skulle sjösätta den första gången trodde vi att båten hade självläns så när den kördes ner från rampen forsade vattnet fullkomligen in, min tumme fick agera propp (dyvika) varav båtnamnet Tummelisa.

Andra sjösättningen gick hyfsat, en tur ut på sundet blev det men när vi kom tillbaka upptäckte vi att vi glömt ta in fendrarna på båten vilket resulterade i tre förlorade fendrar.

När båten så skulle tas upp för vinterförvaring hittade vi inte motornycklarna och båten fick dras för hand genom hamnen en kulen decemberdag med nyfrusen is i hamnbassängen.

Och så fortsätter det i det oändliga, reservdelar till motorn var restade i fyra månader, misslyckade pulverlackeringar som resulterade i att vi fick tillverka plåtar om igen, silikon i lackjobbet etc. etc.

Men nu ligger den i vattnet i alla fall, går som ett skott gör den också.

Avslutar det hela genom att berätta att jag var och kollade till henne i skymningen igår. När jag hoppat av och var på väg till bilen tar jag upp telefonen för att ringa kusinen och *plopp*

Bilnyckeln följde givetvis med mobilen ur fickan och ner mellan brädorna på bryggan...

Fick jag upp den? Jo, till slut efter en halvtimmes fiskande och ett pinsamt besök i hamnföreningens klubbstuga där jag vänligen fick låna en mastodontisk ficklampa att lysa i vattnet med.

Hittade förresten en bild på hur det såg ut exteriört första gången jag såg den.

Interiört kan jag bara berätta att det växte en björk samt mjölkört.