2006-04-12

Helkvällsbjudning men hemresan var inte enkel...

Har precis kommit hem från en kick-offbjudning av företaget jag jobbar för. Mycket trevligt, god mat, öl och en fin whisky på en pub i närheten av restaurangen. Allt frid och fröjd...

Sedan var det dags att åka hem.
Kommer in på Knutpunkten ca 23.30. Upptäcker givetvis att tåget gick 23.25. Ok, typiskt - buss då? Går kl. 0.06 ute på gatan utanför busscentralen. Antar att dom stannar där ute pga. rånrisk eller liknande. Fine. Väntar lite till. Bussen kommer 0.15, fryser som ett djupfryst torskblock vid detta laget.
Betalar. Hoppar in. Bussen kör runt hörnet, in på busscentralen! What thö fök? På en stor ljusskärm där inne står det att bussjäveln ska gå kl. 0.20! (Den tar vanligtvis 40 min, tåg 15)
Går förvånat fram till chauffören och undrar lite snällt varför det står 0.06 ute på gatan och 0.20 där inne?
"Alltså det där med tider - dom rör till det"
Jotack...
Kom då på att det stod någonting med 0.27 på tågtidtabellen, frågar om jag kan använda bussbiljetten på tåget, inga problem.
Hoppar av bussen och går ner på den tomma perongen på våningen under.
Väntar till 0.25, funderar varför det är så tomt förutom städare längre bort i tunneln. Tittar på bildskärmen en extra gång och förstår... Ankommande tåg 0.27 ska städas. Avgår inte, sista tåget var alltså 23.25. Jag hoppade av sista bussen. Doh!
Går upp på taxistationen och frågar främsta taxin vad det kostar till Landskrona. 450Kr. Va?
Ja, jag ska kolla säger killen på bruten svenska.
Ok, 287 kr, förlåt jag tänkte fel.

Hoppar in, åker hem, 300 jämnt - inte så farligt för en helkväll med allt. Värsta var nog väntandet och kylan.

Taxichaffisen var en trevlig irakisk kille som jobbar extra på glasullstillverkaren Isover i Billesholm. Vi snackade väggisolering och hur skönt det är att sitta på café och dricka kaffe i vårsolen, något vi bägge längtar efter.

En reflektion- såg en massa knarkare och uteliggare på Knutpunkten. Det kom fram en kille till mig utanför och frågade om jag hade lite pengar över, han var i min ålder, kanske lite yngre t.o.m.
Jag svarade så som jag inte vill att jag ska svara: "Nä, tyvärr har inga pengar över"
Nu skäms jag för det hade jag, jag var bara för snål och egoisktisk för att dela med mig dom 25 kr i extramynt jag hade i plånboken.
Ångrade mig redan en eller två minuter senare men då hade han gått vidare.
Får skänka en slant till någon frivilligorganisation så snart som möjligt.